Tänk att det skall vara så himla trassligt det här med digitaliseringen. YLE:s insats i den här soppan är det väl ingen som skulle betygsätta särskilt högt. Ett av de mera, för att 
uttrycka det milt, korkade besluten var väl ändå att ge tilläggstid till husbolag anslutna till kabelnätet. Vadå tilläggstid? Vad fasen skulle det vara bra för? Det medförde bara mer kostnader och mer politiskt sjabbel på grund av att man i ett stort antal husbolag valde att lämna bort kanal 5 (FST). Således hamnade ett stort antal personer som ville se FST helt utanför möjlighetens ramar i ett halvt år.
Nu har man då börjat fundera över hur man, i framtiden, skall bygga upp systemet sålunda att folk ”tvingas” betala TV-licensen. Det är ingen lätt nöt att knäcka eftersom man har försatt sig i en situation där man, enligt nuvarande lagstiftning, inte kommer åt de personer som enbart betalar avgifter till Canal Digital och Plus TV. Det här är visserligen på Minister Lindéns bord för tillfälle. Hon strävar alltså till att ändra lagen såpass att man kommer åt Canal Digital och Plus TV:s kundregister. Inget dumt förslag, men jag skulle vilja komma med ett alternativt förslag som jag tror att skulle kunna klassificeras som en ”win-win-situation” och i bästa fall, till och med, en ”win-win-win-situation”.
Låt mig konkretisera det hela med ett exempel: I vårt hushåll har vi två digiboxar. Och vi är faktiskt inne på andra varvet vad beträffar bägge boxar. Det var med sammanbiten min som jag travade iväg och inhandlade de tu. Den första hade sippat helt och hållet medan den andra vägrade samarbeta på textningsfronten. TACK YLE för den här extra räkningen x 2!!!!!! Jag gick rakt fram till försäljaren i butiken jag hade valt för mitt införskaffande. Kort och gott sade jag att jag vill ha två digiboxar för hushåll med vanlig antenn; den ena utan kortläsare och den andra med en dito. Redan här gick det åt fanders. Att installera digiboxen utan kortläsare var ingen konst. Den samarbetade på ett förträffligt sätt. Den andra, däremot, var en styggelse. Jag vet inte hur länge jag höll på med, som det snart skulle visa sig, ”mission impossible” innan min man klev in i tillvaron. Han lyfte upp pafflådan i vilken digiboxen hade förflyttats från butiken till vårt hem, och konstaterade torrt att det på denna med all tydlighet står att läsa ”FÖR KABELHUSHÅLL”. De som känner mig vet att jag i det skedet höll på att gå i molekyler. De ord jag yttrade är inte nerskrivbara här. Nåväl, för att nu förkorta den här historien en aning så är vi nu då alltså ägare till två FUNGERANDE digitalboxar. Det enda problemet är att vi, i inköpsskedet, ansåg att man nog minsann skulle klara sig med en kortläsare i vardagsrummet och ingen i sovrummet. Vi klarar oss – det är inte det. Ibland slår det en bara att man kanske skulle vilja ha tillgång till lite fler TV-kanaler än de som Plus TV kan förse oss med – i vardagsrummet! Som jag ser det har vi två möjligheter om vi besluter oss för att vi vill se fler kanaler. a) köp ett kort till (Canal Digitals dito) och byt korten i kortläsaren efter behov (inte särskilt användarvänligt). b) köp en ny digibox med två kortläsare. Det senare alternativet är INTE ett alternativ i det här skedet.
Men till lösningen. SAMARBETE!!!! Tänk om man kunde göra på följande sätt. Köp ett kort, som YLE i samband med uppbärandet av TV-licensen skulle förse tittarna med. Ladda detta kort med de TV-kanaler och paket du önskar, oberoende av leverantör. Jag är helt övertygad om att detta är tekniskt möjligt.
Just nu bromsar den befintliga tekniken tittarna att se alla de kanaler de vill se. Tekniken bromsar också kanalleverantörerna att få nya kunder. Om YLE kunde lägga vantarna på kortproduktionen skulle vi ha löst licensuppbäringsproblematiken. Snacka om win-win-win!
Blogg-U-later
